Terrakottarelief gjord med form med motiv från myten om Romulus och Remus. Tvillingbröderna dias av varghonan som hittat dem övergivna vid floden Tiberns strand. Romersk. Föremål SMH 04166:0038. Licens: CC0 1.0 UNIVERSAL, Medelhavsmuseet, Världskulturmuseerna. Läs mer i vår samlingsdatabas
I de historiska källorna från Romarriket förekommer flera olika varianter av myten om Romulus och Remus. Något som just är vanligt med myter och berättelser som berättats och förts vidare från generation till generation i årtusenden.
Förutom myten om Roms grundande finns många andra antika romerska myter. Flera av dem utvecklades från grekiska myter. Skapelsemyten och legenden om Aeneas är två sådana.
Skapelsemyten
Den romerska mytologins skapelseberättelse är i stort sett den samma som myten som den grundar sig på - den grekiska mytologins skapelseberättelse. Från början fanns endast kaos och allt var som en tom och formlös materia. Efter detta uppstod jorden, Gaia, och därefter underjorden, Tartaros. Gaia skapade därefter jorden medan Uranos skapade himlen (himmel heter ouranos på grekiska). Uranos och Gaia var makar och tillsammans fick de flera söner, varav de flesta kallades för titaner. En av dessa var Saturnus som attackerade sin far Uranos och tog över som den mäktigaste guden. Men precis som sin far kom Saturnus att störtas av sin son i och med att hans son Jupiter växte upp och utmanade honom. Efter en stor strid besegrades Saturnus och titanerna av Jupiter och hans bröder. Jupiter tog därmed över som den mäktigaste guden.
Målningen ”Mötet mellan Dido och Aeneas” av Nathaniel Dance-Holland från 1766.
Licens: Wikimedia Commons. Allmän egendom.
Legenden om Aeneas
Aeneas var en trojansk krigare som stred mot grekerna när de erövrade Troja under det trojanska kriget. Hans far hette Anchises och hans mor var kärleksgudinnan Venus. Under antik grekisk tid fanns många olika berättelser om Aeneas. Olika varianter av Aeneas historia fortsatte berättas under romersk tid. Berömdast av dessa blev diktaren Vergilius romerska nationalepos Aeneiden.
I Aeneiden berättas att Aeneas var en av de få trojaner som inte dödades eller förslavades när Troja föll. Efter att ha blivit befalld av gudarna att fly samlade Aeneas en grupp, känd som Aeneaderna, som reste iväg för att hitta ett nytt hem. Flera försök att hitta en ny boplats misslyckades och likt Odysseus i Odyssén irrade Aeneas och hans män runt bland Medelhavets öar i många år.
Efter en kort men våldsam storm som sändes mot aeneaderna på gudinnan Junos begäran gick Aeneas och hans män i land vid nordafrikanska Karthago. Aeneas möte där den karthagiska drottningen Dido. Hon föreslog att trojanerna skulle bosätta sig i hennes land och att hon och Aeneas skulle regera gemensamt över sina folk.
Aeneas blev kvar i Karthago i över ett år och inledde en kärleksrelation mot Dido. Till slut skickades dock budbärarguden Merkurius i väg av Jupiter och Aeneas mor Venus för att påminna Aeneas om hans resa och syfte. I hemlighet lämnade han och hans män därför Karthago. När Dido fick reda på detta uttalade hon en förbannelse över Aeneas och begick självmord genom att hugga sig själv med samma svärd som hon gav Aeneas när de först träffades.
Aeneaderna reste senare vidare och landade på Italiens västkust. Aeneas steg där ner i underjorden och mötte både Dido och sin döde far Anchises, som visade honom sina ättlingars framtid och därmed Roms kommande historia.
Latinus, latinarnas kung, välkomnade därefter Aeneas armé av exiltrojaner och lät dem bosätta sig i regionen Latium. Kungens dotter Lavinia hade lovats bort till Turnus, kung av Rutuli. Men Latinus fick en vision om att Lavinia skulle trolovas med någon från ett annat land – Aeneas – och trolovningen med Turnus bröts därmed. Turnus förklarade i vredesmod då krig mot Aeneas och hans trojaner. En strid inleddes, Aeneas styrkor segrade och Turnus dödades.
Så slutar Vergilius Aeneiden, men fler historier finns om Aeneas. Bland annat berättelsen om att Aeneas var ättling och förfader till Romulus och Remus och sålunda förfader till alla romare.
Läs mer i temat “Litteratur & Dramatik”
Svartfigurig grekisk amfora med motiv från “Aeneiden”. Höjd: 41.4 cm. Föremål MM 1978:016. Licens: CCO 1.0 Universal, Medelhavsmuseet, Världskulturmuseerna. Läs mer i vår samlingsdatabas
